A day to offer holiday wishes buoyed by gratitude

Merry  Christmas and happy holidays to all! It has been a wonderful year for the Santa Claus Fund. We are very thankful for all the support we received this year. It has been a pleasant journey, and I look forward to the holidays. They will provide a little down time for me and my volunteers.

There was a lot to do in so short a time. But I have to thank all the volunteers at the North Pole Annex who did a marvelous job.

I want to wish all of the men and women who made those wonderful wooden toys and knitted all those hats, scarves, blankets and mittens, a very Merry  Christmas. Your talent, time and money are a key part of our program. Thank you so much.

I have to thank those Christmas shoppers who bring the toys and drop them off at the Elks lodges. I wish you a merry Christmas too!

Those extra toys often plug the holes in our inventory when we really need them. To those of you who take the time to make these generous donations, I wish you a very Merry Christmas too. Your donations this year are nothing short of a miracle. Thank you so much.

I also wish to send a special thank you and a merry Christmas to our friends at The Times Record. Their support cannot be understated. They allow us to communicate with all of you every day from Thanksgiving to Dec. 31. Their partnership is so important to us, and I appreciate all they do for us.

I am going to keep this short today to meet holiday deadlines. Here are the latest donations: L. Valerie Campbell and Stephen H. Campbell sent $25. Richard and Pauline Harris mailed us $70. Thank you.

We also received a $75 donation from Lief, Kim, Kelsea, Moriah, and Micailah Albertson. They wish to recognize the fantastic teachers and staff at the Bath Middle School and the Phippsburg Elementary School. Thank you, Albertson family.

Today’s total is $170. Our new grand total is $41,773.05. That money will provide lots of toys for local families in need.

To donate to the 2010 campaign, mail checks to: The Santa Claus Fund Inc., P.O. Box 278, Brunswick, ME, 04011.

Thank you everybody. I will be back on Monday.

Jul

Seden med julgran dök upp i Tyskland under1400-talet. Julgranen placeras
 i många hem inom den kristna kultursfären under julhelgen,
 rikligt dekorerad med julgransprydnader och
 pynt. Här iDanmark 2004,

Jul är en högtid i slutet av december som firas till minne av Jesu födelse, tidigast känt från år 336. I dag firas dock julen av många med färre religiösa inslag än tidigare. Den officiella svenska julhögtiden börjar den 24 december (julaftonen, aftonen före juldagen) och avslutas den 13 januari (Tjugondag Knut) då "julen dansas ut", även om det på senare tid blivit allt fler som inleder firandet tidigare[källa behövs] och betraktar det som avslutat i och med den sista lediga dagen 6 januari (trettondagen).

Innehåll [göm]

Etymologi 

Ursprunget till ordet jul är ovisst, en populär föreställning är att det kommer från "hjul", men språkforskare anser det vara en myt. Det äldsta belägget för ordet jul kommer från ett fragment Codex Ambrosianus A av den gotiska kalendern som skrevs någon gång på 500- eller 600-talet e.Kr. Fragmentet beskriver slutet på oktober och början på november. Månaden november är överskriven med "Naubaimbair: fruma Jiuleis" vilket kan tolkas som "November: första julmånaden" eller "November: Månaden före jul". Omkring 730 e.Kr skrev Beda venerabilis att anglosaxernas kalender har månaden "geola" eller "giuli" som kan motsvara december eller december och januari. Den 25 december är första dagen på hedningarnas nya år och anglosaxarna firar hela natten till mödragudarnas ära.

Efter kristendomens införande använde germanerna samma ord för firandet av Jesu födelse som man använt på det hedniska firandet. På 1000-talet i England och 1100-talet i Tyskland började man dock kalla det kristna firandet för "Cristes Mæsse" (Kristi mässa), respektive "wîhe nah" (vigda natten). I de nordiska länderna behöll man ordet "jul".

Genom att jämföra olika språk har man rekonstruerat att det urgermanska ordet var *jehwla eller *jxwla (x uttalas här som tyska "ach"). Ordet lånades tidigt in i finskan vars uttal i jämförelse med de germanska språken förändrats mycket litet de senaste 2000 åren, "juhla" betyder där "högtid". Senare har finnarna lånat in ordet en gång till, "joulu" med betydelsen "jul".

Historia 

Tidigt ursprung 

Den persiska guden Mitras födelsedag 

I antikens Persien dyrkades solguden Mitra vid sidan om högguden Ahura Mazda. Genom kulturella kontakter spreds Mitradyrkan till Romarriket där gudsgestalten fick namnet Mithras. I dagens Iran firas Mitras födelsedag den 21 december i samband med den iranska midvinterfesten Shab-e Yalda. I samband med kristendomens spridning i Rom kan persiska traditioner ha influerat tidsbestämmelsen för firandet av Jesus födelse.

Saturnaliefesten 

I antikens Rom hölls i december en fest till guden Saturnus ära, Saturnaliefesten (lat. Saturnalia). Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter och en uppsluppen stämning rådde.

Sol Invictus 

Kristus som Sol Invictus.

Sol Invictus, latin "Den obesegrade solen", var en romersk religion, tillägnad solguden Elagabalus Sol Invictus (jämför gudomen Baal). Romarna höll en festival den 25 december som de kallade Dies Natalis Solis Invicti, "den obesegrade solens födelsedag". På 300-talet byttes högtiden ut mot firandet av Jesu födelse och blev således en kristen högtid, julen.

Den fornnordiska julen

Julblot, jólablót eller midvinterblot, julofferfest, är en högtid i fornnordisk religion. Den exakta tidpunkten för blotet är omstritt. En del menar att det hölls vid vintersolståndet i slutet på december, medan andra menar att det var i mitten av januari. Det senare datumet kommer av att midvintern ansågs infalla 14 januari. Jul (fornnordiska jol) är benämning på den nordiska förkristna midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet, då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen. Julens speciella gud var Jólner, som är ett av Odens många namn.

Begreppet jul förekommer i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900, där någon sägs "dricka jul". Vid julblotet, den högtidligaste offerfesten, gjorde man offer, blot, för att få gudarnas välsignelse över den kommande grödan. Julblotet integrerades i den kristna julen.

Kristen anpassning 

Midvinterblot målning av Carl Larsson iNationalmuseets trapphall, mars 2008

Jesu födelse, målning av den nederländske konstnären Gerrit van Honthorst (1590/1592 – 1596).

Jul kallas på nordiska språk samt finska och estniska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse den 25 december (ett datum som saknar grund i evangelierna, men som valdes av romarna på 300-talet, i samband med kampen mot hedendomen).

Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober och början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd.

Liberius fastställde datum för juldagen till den 25 december år 354. Enligt en gammal tolkning av 1 Mos. skapades världen vid vårdagjämningen. Den 25 mars betraktades alltså som Marie bebådelsedag och Kristi födelse beräknades till nio månader därefter, 25 december. Firandet av Jesu födelse ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter. Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesu födelse. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.

Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse. Eftersom den kristna julens första helgdag är den 25 december, inleds helgen klockan 18 kvällen innan, därav namnet julafton.

Jultraditioner

Julgran 

Traditionellt julfirande i USA, foto från 1897.

Julgranen är en tradition som tog sin början i Tyskland på 1500-talet. På 1600- och 1700-talet fick granen ljus. När granen kläs är olika i olika länder. Exempelvis sker detta i England i början av december. Att klä granen innebär att man dekorerar den. Dekorationerna varierar från plats till plats och färgas ofta också av familjens egen tradition. I de flesta granar sätts dock ljus, förr stearinljus, numera vanligen elektriska. Färgade glas- eller plastkulor är vanliga.

Julmusik 

I juletider är musik och sång starkt inriktade på jultema. Julskivor spelas in av såväl barnkörer, kyrkokörer och skolkörer som artister och grupper inom pop, rock och dansband.

Nationella traditioner 

Sverige 

 Jul i Sverige

Mat vid julbordet. Olika sorters sill.

En tomtenisse.

Ris à la Malta är en efterrätt som ofta äts på juldagen, lagad på resterna av risgrynsgröten.

Julfirandet i Sverige har inslag från hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från vikingatiden och framåt. I och med Sveriges kristnande kring mitten av 1100-talet började de kristna och hedniska traditionerna blandas. De flesta nutida traditionerna härstammar från 1800-talet och 1900-talet.

I Sverige pågår den kristna julen från julaftons kväll, 24 december, till Tjugondedag Knut den 13 januari. ("Tjugonde dag Knut dansas julen ut".) Enligt kristen synvinkel är den viktigaste tiden den fram till trettondagen, 6 januari, men julen pågår enligt kyrkoåret egentligen till och med Kyndelsmässodagen, 2 februari, ursprungligen, men Svenska Kyrkan har flyttat det till närmast liggande söndag.

I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julafton som höjdpunkt och anses av många[källa behövs] avslutad efter mellandagsrean, som vanligtvis tar slut någon gång i januari. I det svenska julfirandet ingår en mängd företeelser. Kring mitten av 1700-talet dök de första klädda granarna upp i Sverige. På 1800-talet blev det allt vanligare med julgran i de borgerliga hemmen och man började importera tyska julgransprydnader. Idag kläs granen oftast dagarna före julafton. I Ersta diakonianstalt i Stockholm började man 1870 att varje söndag i advent tända sju ljus i en gran. 1920-1930 ersattes adventsgranen med adventsljusstaken som har fyra ljus. Denna svenska tradition har sedan spridit sig runt om i världen främst genom möbelföretaget IKEA. Julen är förknippad med Lucia, julklappar, pepparkaksbak och julmat, och man brukar städa, stöpa ljus, stoppa korv, koka knäck och annat julgodis, ta fram julprydnader och klä en gran. På senare år har man i Sverige infört traditionen från katolska länder att fira midnattsmässa under natten mellan julafton och juldagen.

Julklappar började delas ut på 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån - vilket är ursprunget till ordet "julklapp". På 1700-talet började man rimma till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom. Under 1700-talet utbredde sig traditionen att det var julbocken som delade ut klapparna. Julbocken var helgonet Sankt Nikolaus följeslagare. Firandet av S:t Nikolaus hade försvunnit i samband med reformationen men julbocken levde vidare som julsymbol. Under 1800-talet blev pepparkakor och glögg en del av den svenska jultraditionen och färgen röd blev viktig. Kring slutet av 1800-talet började Jenny Nyström ge ut kort med en ny typ av tomtar och svenskarna började skicka julkort. Kring mitten av 1900-talet började speciella julfrimärken att ges ut. Vid slutet av 1800-talet påbörjades också den sammanblandning av S:t Nikolaus, julbocken och den svenska gårdstomten som kom att bli jultomten vilken tog över julklappsutdelningen.

Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll för julfirandet. 1932 lanserades den första adventskalendern i papp och samma år lanserades den första elektriska adventsljusstaken. 1960 sändes Kalle Anka och hans vänner för första gången på julafton vilket sedan blivit en tradition klockan 15 varje julafton. Samma år slog julstjärnan igenom som julblomma. Senare har även Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton blivit en tradition på TV. 1961 sändes den första julkalendern på TV och det förekommer även en i radion.

Andra traditioner är julskyltningen som, nuförtiden, startar redan i november, annonskampanjer, julmusik, julmat med bland annat julskinka, julbord, lussekatter, julmust och julöl, jultidningar och julstädning.

Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har som en följd av det blivit en pina för somliga människor som är ensamstående eller marginaliserade. I mindre orter är de flesta restaurangerna stängda under julhelgen, även på julafton, trots att det inte är en röd dag. Julen är också en tid då många människor ägnar sig åt välgörenhet . Flera ideella organisationer engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite julstämning genom att anordna julbord med skänkta livsmedel, kanske åtföljt av lite underhållning.

Dagarna runt jul

Tiden från och med den fjärde söndagen före jul till och med julafton ingår i advent, där söndagarna är markerade som första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent.

13 december Lucia

21 december vintersolståndet

(23 december Dan' före dopparedan', lilla julafton, lokal företeelse, ej officiell)

24 december julafton, kallas ibland dopparedagen

25 december juldagen (helgdag)

26 december annandag jul/annandagen (helgdag)

28 december Värnlösa barns dag

6 januari trettondedag jul/trettondagen även kallad epifania (helgdag till minne av de tre vise männen och inom ortodoxa kyrkan även Jesu dop)

13 januari tjugondag Knut (kastas julen ut)

2 februari Kyndelsmässodagen (julen tar slut i kyrkoåret)

I Sverige fanns förr fler helgdagar omkring jul. Tredjedag och fjärdedag jul avskaffades genom förordning 4 november 1772.

Finland 

I Finland firas allmänt lilla jul lördagen före första advent. Dagen har dock ingen officiell status. En viktig tradition i Finland är att julfreden utlyses. Denna tradition kan med säkerhet spåras ända tillbaka till 1300-talet då återkommande perioder av fred utlysta av den katolska kyrkan var en tradition vitt spridd över västeuropa (Treuga Dei) men som bland de sekulära och protestantiska staterna idag bara lever kvar i Finland som en stark tradition. Enligt traditionen började julfreden på Tomasdagen och varade till Tjugondag Knut, brott som begicks under denna tid straffades med dubbelt straff. Idag förkunnas julfreden på julafton då domkyrkans klocka slagit tolv, av stadssekreteraren på balkongen i Brinkala hus vid Gamla Stortorget i Åbo. Texten som läses upp är bevarad som en muntlig tradition från 1600-talet och läses både på finska och svenska.

Kina 

I Kina firas julen främst av de kristna. På senare år har även kineser som är sekulära eller tillhör en annan trosuppfattning än kristendomen börjat uppmärksamma julen, detta gäller framförallt ungdomar och människor i yngre medelåldern bosatta i de stora städerna längs kusten. Julen har blivit en "modern" och "internationell" helg för de unga som de kan skapa egna nya traditioner kring.

Julfirandets genombrott stöter dock på hinder, mest genom konkurrensen från det kinesiska nyåret (infaller i slutet av januari eller början av februari), som är den högtid som mest liknar den västerländska julen, dels genom pyntningen, dels genom att man då har ledigt och familjerna samlas igen.

Liknande festligheter 

Julfirande eller liknande fanns redan bland flera äldre folk. Några sådana fester är judarnas "chanukka" (tempelinvigningsfest), grekernas "chronia" och romarnas saturnalia. Nutidens firande baseras på kombinationer av dessa festligheter. Till exempel härrör traditionen att ge julklappar från romarnas saturnalia och att tända ljus från nordbornas julblot, såväl som den judiska chanukka. Den sistnämnda högtiden är förmodligen upphovet till den nutida skandinaviska traditionen att placera ljusstakar med en rad av ljus (sju, eller flera) i fönstret under december.

Jehovas vittnen tar avstånd från allt julfirande på grund av dess hedniska ursprung.

(Källa:wikipedia)

Christmas wish lists for all

Christmas wish lists for all,

With Christmas only four days away, there are many within NASCAR circles who have some rather specific items on their gift lists. Here’s a look at a few things they’d love for Santa to leave under the tree.

With five consecutive Sprint Cup championships now in the record books, Jimmie Johnson is measuring for more display cases for his trophy room. What concerns so many of his fellow drivers and teams is that as long as he and crew chief Chad Knaus are together, stopping their championship reign will be tough. The dynasty they’ve built is nothing short of incredible. No doubt, it’s a great Christmas season for El Cajon, Calf. driver.

Denny Hamlin’s Christmas list is short and sweet; 40 points more that what he had in 2010. The 39 he needed at Miami-Homestead Speedway last month to tie Johnson at race’s end and one more point to put him out front. Hamlin and crew chief Mike Ford put together an eight-win season that had championship written all over it. But a late-race miscue in gas mileage at Phoenix with only one race remaining seemed to derail the team’s title hopes. Hamlin enters the 2011 season as Johnson’s strongest challenger to unseat the reigning champion.

Kevin Harvick is hoping to collect that elusive first Sprint Cup title in 2011. He wasn’t even among the 12 drivers in the Chase for the Sprint Cup in 2009 and neither were teammates Jeff Burton and Clint Bowyer. Last Christmas, everyone at RCR went into a new year anxious to implement major changes within the storied organization. A fleet of new cars were built, key personnel entered into new roles and everyone began the season with title hopes the top priority. They came very close. Going into the final race of the season in Miami, Harvick kept the hopes of all RCR employees alive as he battled within the top three positions in points. In the end, Harvick finished third but a strong contender for 2011.

Carl Edwards wants a repeat of his 2007 Christmas wish. The next season, he won nine races but lost the title to Johnson in the final race. Last season, he won twice and added nine top-fives and 19 top-10s to his list of accomplishments. All Jack Roush-owned Fords struggled to get checkered flags until their overall program began to improve after Greg Biffle’s win at Pocono, Pa. in August.

Those wins came in the final two events at Phoenix and Homestead, Fla. to ended the year on a high note. The Columbia, Mo. native goes into Speedweeks in February feeling confident he can continue his win streak with a victory in the Daytona 500. The last title run for the Concord-based team came with Kurt Busch in 2004.

Matt Kenseth hopes his gift for 2011 includes getting back to his winning ways. His six top-fives and 15 top-10s was good enough to log a fourth-place finish in points but there’s plenty of room to improve. Kenseth’s quiet and methodical style keeps the competition guessing while he builds his title hopes. He won the Sprint Cup championship in 2003, the year before the current Chase system began. A little more consistency and he and his crew will be making headlines.

Greg Biffle finished sixth in points in 2010 but showed great championship strength toward the end of the season. The ingredients that seemed to be missing during the season came to life during the 10-race Chase. Biffle’s Christmas list certainly includes new Fords and the relatively new engine package for next season. The Vancouver, Wash. native had two wins, nine top-fives and 19 top-10s and has an established record on which to build. Look for some surprise success from him in 2011.

(source:the-dispatch.com)

My Christmas wish list,hope

Christmas wish list,hope,

I haven’t written a Christmas list for many a year, but it seems an obvious time to make a wish list for Middletown.

So, Dear Santa:

I hope for ready access to the Connecticut River from downtown sometime before my family is scattering my ashes in the current.

I wish for a triumvirate of leadership, city, school and unions, who will understand that if we have the best schools in Connecticut, right here in Middletown, it will be the most productive economic generator we could hope for.

I wish for more retail on Main Street.

I hope for a new restaurant that doesn’t serve pizza. In fact, I have a specific wish for good barbecue and locally-brewed beer.

I wish for a city that won’t spend hundreds of thousands of dollars suing itself.

I wish, against hope, for full PILOT (payment in lieu of taxes) reimbursement from the State of Connecticut.

It’d be nice to have a full-time police chief before next Christmas.

I pray for more owner-occupied residents downtown

I wish that everyone is able to be warm when they need to be warm, and can find a meal when they are hungry.

I wish Common Council meetings would all be one hour shorter.

I hope that all our men and women in the armed forces are able to return home strong and healthy.

I wish the surface parking lots on Main Street would disappear beneath prosperous development.

Anywhere in town I’d love to turn the corner and find a Whole Foods, a home-made ice cream shop, an RJ Julia annex, a club booking nationally-touring musical artists.

I wish those beep-beep-beep walk lights (audible pedestrian signals) on Washington Street would be replaced with bird chirps.

Bike paths. Lots and lots of bike paths.

I wish someone from the Destinta chain would pay some real attention to the quality of projection at their Middletown theater.

I hope for a short-circuit for the system that plays endless classical music around the Middle Oak complex.

I’d like a downtown festival that doesn’t revolve around the internal combustion engine.

hope for a strong gust of wind to blow all the satellite TV dishes off the roofs of historic homes around town.

I’d like a populace who understands that you can carp and complain all you want on news blog sites, but things will never change unless you turn off the TV, get up off the couch and do something.

I’m thinking if John Basinger could memorize Paradise Lost, that Paradise Regained shouldn’t be too far behind.

A monthly night-time farmers market.

I wish for the return of a city (municipal) farm, where education would be combined with sustainable principles to create food for those in need.

I wish for an apology from Kleen Energy. All we’ve ever heard is how much good they’ve done for the city. Time to finally man-up on this one.

Another new senator.

I wish for city-wide free Wi-Fi.

I’m sure there are lots of wishes, hopes and desires I’ve missed, and I encourage you to add yours in the comments section

Finally, I hope for health and happiness for family, friends and neighbors. And as hackneyed as it sounds, peace on earth and goodwill toward men, and women.

And Santa, if you are able to fulfill even one of these wishes, there’s a glass of Knob Creek and a sugar cookie waiting on the hearth.

Ed McKeon is a filmmaker with Motion Inc., and one of the founders of the Middletown Eye.

(source:middletownpress.com)